Vi har firat midsommarhelgen på Orust tillsammans med Hannes familj och lite utvalda släktingar. Ungefär som vi brukar fira midsommar, fast den här gången var Åska med och gjorde det hela till lite av ett äventyr. Hon är inte förtjust i att bli instängd i transportburen, men när hon väl blivit inpackad i bilen var hon cool och halvsov hela vägen, till stor lättnad för husse och matte.

Orust var fyllt av Läskiga Människor (TM) som dock blev mer och mer spännande ju längre helgen gick. Dessutom fanns en spännande katt, Busan, som Åska nog gärna hade blivit kompis med. Busan var inte riktigt lika intresserad och ignorerade lillan för det mesta. Dessutom har vår lilla pyttekatt gjort sina första koppelpromenader, och tyckte att det var väldigt spännande, men oj så läskigt.

Klicka för bilder:

"Vakna, husse!"

Spökkatten spanar

På väg ut i sele

Ute!

Båda prylarna har förstås redan hunnit bytas bort mot andra små fynd.

På långfredagens morgon satte vi oss i bilen och åkte upp till Orust. På vägen upp gjorde vi förstås några stopp för att logga lite fler cacher, först vid Sundsby säteri på Mjörn, där våren hade kommit med besked. Förutom solglittrande hav såg vi både vitsippor och svalört:

I områden finns också den högsta punkten i Tjörns kommun: Solklinten. Denna bergsknall på 167 m, om jag inte missminner mig, besteg vi med viss möda – för även om det stod ”lätt väg” på skylten så var inte tillgänglighetsfaktorn så hög. Väl uppe på toppen hittade vi i alla fall både en cache och en fin utsikt.

Vårt sista stopp innan vår slutdestination blev vid Hagadösen och närliggande Lunneslätt gånggrift. Hit har vi tänkt åka i flera år, men det har inte blivit av. Nu blev det det, tack vare några välplacerade cacher i området. Just att man faktiskt tar sig till intressanta platser är nog den största förtjänsten med geocaching!