Jag har fått många frågor om vad det egentligen är jag ska göra hela juli, och med tanke på att våra gäster anländer ikväll och jag inte vet hur mycket jag kommer hinna blogga, svara i telefon, uppdatera Facebook-status och annat är det väl bäst att jag förklarar vad det hela går ut på en gång för alla.
CISV, organisationen som jag ”arbetar” för, vill arbeta för fred genom att bygga kontakter mellan barn och ungdomar från olika delar av världen. Fred i CISVs mening betyder inte bara avsaknad av krig, utan också avsaknad av våld, rasism, fördomar och annat som hindrar människor från att vara sig själva och komma överens med varandra. CISV står för Children’s International Summer Villages, och ursprungsprojektet är just det, internationella ”barnbyar” (tänk kollo) för 11-åringar från hela världen.
Det finns dock ett flertal andra projektformer inom CISV och det som jag ska vara ledare för kallas Interchange. I ett interchange deltar man i yngre tonåren, våra deltagare är mellan 12 och 14 år. Deltagarna kommer från två olika länder (i vårt fall Sverige och Spanien) och besöker varandras länder under några veckor. Under den tiden bor de i varandras familjer, och tanken är att de ska få en inblick i hur det är att leva i en annan kultur – förhoppningen är att detta ska leda till en ökad förståelse för kulturella skillnader och för hur vi själva är formade av vår egen kultur.
Rent praktiskt innebär det att åtta spanska ungdomar och deras två ledare anländer till Linköping om några timmar. Under de två veckorna de är här kommer vi bland annat att ha ett miniläger i scoutstuga, åka på dagstur till Stockholm och spela minigolf i Gamla Linköping. En hel del tid spenderar ungdomarna förstås också med sina familjer. När de åker hem till Spanien är det dags för oss svenskar att börja packa ihop våra väskor, för strax därefter åker vi till dem i Galicien där vi bland annat ska besöka Cíes-öarna och hamnstaden A Coruña. Någon semester blir det dock inte för min del, jag har ju åtta svenska tonåringar att hålla ordning på. 
