Hannes & Carolines blogg

Geocaching är kanske för de flesta (och för det mesta) en sommaraktivitet, eller åtminstone en barmarksaktivitet. Men varför inte geocacha på vintern, tänkte vi? Vad är väl en halvmeter snö? Efter lite mer eftertanke insåg vi att det antagligen var en dum idé att ge sig ut i skogen och försöka hitta sådant som gömts under stenar och rötter, men en lite mer stadsnära geocachingtur tyckte vi fortfarande skulle vara en bra idé. ”Vi” i det här fallet var i det här fallet inte bara Hannes och jag utan också Hannes exjobbspartner Erika och hennes pojkvän Magnus. Efter en titt på cache-kartan runt Linköpingstrakten bestämde vi oss för att Åtvidaberg var lagom civiliserat, lagom stort och hem till lagom många cacher.

Följande kan i alla fall sägas om geocaching i snö:

Man får öva på att ta sig fram på alternativa sätt.

Man får räkna med att gräva en hel del.

Man har roligt och är glad, även när man inte hittar någon cache under snömassorna.

Man blir extra glad när man hittar en cache, trots snömassorna.

Man får räkna med att gräva lite till.

Man får räkna med snöattacker från busiga medcachare när man försöker le för kameran.

Man är glad, även när både kängorna och termobyxornas snölås är fulla med snö.

På det hela taget tror jag att vi kan rekommendera vintercaching förutsatt att man har gott om choklad med sig ut (inte minst den varma, flytande sorten). Extra strumpor och dito batterier till frusna GPSer rekommenderas också.

Påsken är förvisso inte slut än, men vi är tillbaka hemma i Linköping och kan dela med oss av lite bilder. Självklart var vi tvungna att göra det mesta av ledigheten och samla på oss lite nya geocaching-erfarenheter! På onsdagen mötte vi därför upp med Johanna, en gammal gymnasiekompis och cachare, och gav oss ut på en promenad i skogarna runt Gunnebo. Vi fastställde snabbt att ställen som Gunnebo Kaffehus borde finnas på fler ställen ute i svenska skogar! Tyvärr fick vi inte med oss kameran ut, så därför får ni nöja er med att se våra bytesfynd från dagen:

Båda prylarna har förstås redan hunnit bytas bort mot andra små fynd. continue reading…

Som de flesta av er som läser den här bloggen redan vet fick Hannes en GPS i 25-årspresent för en dryg vecka sedan. En GPS kan ju användas till mycket, men den här var väl i första hand tänkt att användas för geocaching. För er som inte hört talas om fenomenet tidigare och är för lata för att klicka på länken och söka informationen själva ( ) handlar det i princip om skattjakt med GPS. Efter att ha tagit två enkla cachar i vår närhet tidigare i veckan (Rudimentary Trump och Kung Trydriks gravhög), lyckades vi lura med oss Hannes kurskompis Erika och hennes pojkvän Magnus ut på en lite längre tur under lördagen. Totalt letade vi rätt på 10 olika cachar och traskade 16 km längs med vägar, över leråkrar, i tät skog, i snö och på ett stenröse. Det hela blev med andra ord en lyckad och ganska lagom lördagsutflykt.

Här nedan följer bilder från det hela. Eftersom en del av dem är spoilers för den som kan tänkas vilja ta cacharna själv någon gång måste man själv trycka sig till resten av inlägget för att kunna se dem. Jag tänker också låta bli att tala om vad cacharna heter för att spoila för så få som möjligt. continue reading…