Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Tidsscheman ska skrivas för Den Stora Dagen, allehanda detaljer ska bokas in och stämmas av med alla inblandade och STORA och VIKTIGA beslut ska tas. Jag tänker på sådant som: pärlor i buketten eller inte? såpbubblor eller ris? och liknande frågor som trots sin detaljartade natur lätt tar överhanden i planeringen just nu. Att hålla huvudet kallt är inte helt lätt!

Och samtidigt pågår livet som vanligt. Min farmor begravdes i mitten på juni, katterna busar som vanligt (Åska lärde sig strax innan midsommar att hoppa upp på balkongräcket) och orkidén i fönstret här inne i arbetsrummet har slagit ut – den femte knoppen av sex håller på och spricker upp idag.

Nu kallar tvättmaskinen och dessutom inser jag att jag glömt bort lunchen! Ni får roa er med några bilder istället:

Hannes och Erika presenterade sitt examensarbete idag, och blev godkända förstås. Vi tre firade med hamburgare och glass från Bosses på stan efteråt. Mitt examensarbete är för övrigt inskickat, och opponering inbokad i nästa vecka. Jag är glad att jag inte behöver vänta lika länge som Hannes och Erika på den punkten!

Men dagen tog inte slut efter bosses-glassen. Jag har flängt och farit hela dagen idag känns det som. Mina skor till bröllopet kom äntligen! Till er som har oroat er över att beställa skor på nätet kan jag rapportera att de passade! Jag såg till att välja en skomodell som är ganska tillåtande för säkerhets skull. Färgen var mycket bättre än vad jag hade hoppats på, jag trodde att de skulle vara lite mer åt det röda hållet än vad jag hade tänkt mig, men de är klockrent klarlila. Perfekt! Det blev en tur ner på stan igen för att prova in och lägga upp klänningen, som passade perfekt bortsett från att den var lite lång. Tjejerna i bröllopsbutiken älskade mina skor, jag tror att de får lite överdos av vitt i sitt yrke. I vanliga fall vill jag inte avslöja för mycket detaljer inför bröllopet såhär på bloggen, men skorna kan ni få se. De kommer ju antagligen inte synas så mycket på bröllopsdagen, så de får passa på nu.

Jag hade lite andra (bröllopsrelaterade) ärenden på stan också, och hann bara hem och vända innan det var dags att hämta Hannes på jobbet och åka iväg för att jaga stolar till balkongen. Efter lite velande fram och tillbaka de senaste veckorna blev det ett par baden-badenstolar till slut. Nu kan vi mysa ordentligt på balkongen. Nimbus var först med att testsitta, och jag tror att de blev godkända.

Nu får ni ursäkta, mintchokladmuffinsen har svalnat och det är dags för lite fredagsmys i soffan (på balkongen har det hunnit bli för kyligt).

Festen var en höjdare, och det kändes rätt motigt att pallra sig upp ur sängen på söndag morgon för att åka och träna… Söndagen blev en fixardag då disk, tvätt och allt annat som försummats under veckan styrdes upp. Katterna spenderade större delen av dagen ute på balkongen (som de helst gör varje dag numera), och vi hann också njuta lite av friskluften och växtligheten även om det egentligen inte var varmt. Vår krasse har i alla fall börjat pallra sig upp ur jorden, och växer i raketfart just nu. De är dock fortfarande lite för små för att vara lätta att fota:

Den lilla blåbärsplantan som mamma tagit med hit verkar trivas bra och både sätter blad och skjuter nya skott:

Förgätmigejen verkar också trivas bra. Jag är lite extra förtjust i de blommor som är både blå och rosa på samma gång. Katterna är mer förtjusta  i att äta stjälkar och blad, och att gräva fram leca-kulor ur krukan att leka med.

En del av våra växter är det lite sämre med. Granplantan håller på att dö, och kattgräset har kommit upp men blir förstås nedmejat precis som kattgräs ska.

Åska är en liten linslus, men Nimbus var förstås också med ut på balkongen. Med lite övertalning poserade han snällt. Betydligt mer fotovänlig var han senare på kvällen när han var sömnig och kelig och undertecknad passade på att klippa klor. Kloklippning är godkänt som kel i Nimbus bok, bara han får lite kindpussar under tiden.

Nu är det dock dags att lämna bloggandet och återgå till examensarbetandet. Det är upploppsvecka!

Även om våra första intryck var rätt präglade av allt vatten är Brisbane en stad med svår vattenbrist, strax innan vi kom dit gick man upp till nivå 5 på vattenrestriktionerna och enligt skalan som satt uppsatt inne i stan lyckades man samla in ungefär 20% av det vatten man skulle behöva när vi var där. Följaktligen var gräsmattorna ofta mest bara avstängda sandfläckar, men det gjorde inte oss så mycket. När vi tröttnat på stranden promenerade vi in till shoppinggatorna och gick i affärer resten av dagen.

Andra dagen var det bröllopsdags och vid tiotiden var vi alla samlade i den buss som skulle ta oss ut till den lilla sextiotalsidyllen Ipswich där kyrkan fanns. Något bortkomna minglade vi med största sannolikhet med helt fel folk utanför kyrkan, och skakade säkert hand med fler än vad som var brukligt, men det var i alla fall ingen som påpekade för oss att vi gjorde något fel, så vad vet vi. Ganska snart var det i alla fall dags att placera sig inne i kyrkan, någonstans i havet av hattar (kvinnor måste bära hatt i kyrkan i detta galna land). Fjädrar och spröt från allehanda konstifika konstruktioner vajade i vinden från takfläktarna och förhindrade det mesta av sikten framåt, men vi kunde i alla fall höra brud och brudgum yttra sina ”I will” på rätt ställen.

Utanför kyrkan togs mängder av foton, samtidigt som vi som inte var nygifta försökte trycka i oss så mycket som möjligt av de smörgåsar och småkakor som placerats ut på bord utanför kyrkan, vid det här laget var vi nämligen ganska hungriga. Efter att ha fotograferats tillsammans med brudparet och övriga delar av ”the Swedish invasion” skyfflade vi in oss i bussen igen och åkte tillbaks till Brisbane där mottagningen hölls på Marriott Hotel, mycket lägligt placerat alldeles intill vårt hotell.

Dagen efter bröllopet var vi bjudna på ”barbie”, alltså grillning, hos brudens föräldrar och spenderade dagen dels i sextiotalsidyllen igen där vi åt enorma stekar, jättelånga korvar och alldeles för många sorters bröd och sallader, dels dästa på hotellet efter att ha ätit allt detta.

Efter allt detta hade vi plötsligt bara en dag kvar på australisk mark! Den spenderades, som sig bör, på Lone Pine Koala Sanctuary en bit utanför Brisbane, där vi klappade kängurur, kramade koalor, åt glass, klappade kängurur, tittade på rovfågel- och fårhundsshowerna, klappade kängurur, åt mer glass, letade efter wombater (de sov inuti stora, ihåliga stockar), klappade kängurur och, ja…såg en himla massa koalor.

Därefter hade vi bara hemresan kvar, och även om den tog en väldans lång tid, finns det inte mycket värt att berätta. Det ska dock erkännas att jag fick några timmars jetlag med mig hem, så tyvärr är jag väl inte helt immun. Hannes vet inte om han hade någon, han låg nämligen nerbäddad i en säng omgiven av Panodil, halstabletter och näsdukar några dagar. Själv lyckades jag, tack och lov, hålla mig nästan helt frisk.

Alla bilder: Brisbane 2007 på Flickr.