Hannes & Carolines blogg

Det är väl lika bra att hugga i på en gång. Det är, minst sagt, ”lite spännande” att försöka minnas vad som hänt och vad av det som hände som är värt att berätta med hjälp av mina slarviga anteckningar och tonvis med foton av varierande kvalitet.

Resan österut började för vår del redan fredagen den 30 mars då vi tog bussen mot Göteborg. Där hade vi en ganska lugn kväll, medan våra medresenärer stressade runt och sista-minuten-packade. Morgonen därpå hoppade vi in i en taxi vid okristliga 04:15 för att åka till flygplatsen. Under våra fyra väntetimmar i Amsterdam fick jag droga mig själv med en halvliter cola för att ens hålla mig vaken, men under den nästan 12 timmar långa flighten till Kuala Lumpur sov jag inte mer än kanske 30 minuter. Underligt. Väl framme i Melbourne räknade vi ut att resan från dörr till dörr hade tagit ungefär 33 timmar. Det var sent på kvällen, och jag sov i alla fall väldigt gott.

En av de första planerna som dök upp var att åka till Phillip Island för att se den berömda pingvinparaden (enligt vissa en hopplöst turistjippo, enligt andra en fantastisk upplevelse), men eftersom vi kommit efter den egentliga turistsäsongen fanns det ingen möjlighet att göra det utan att offra nästan hela dagen. Det tyckte vi inte att det var värt, så istället åkte vi runt med Melbournes underbara gratisbuss, åt lunch i Little Italy, missade precis den guidade visningen av Royal Exhibition Building och besökte Melbourne Museum. Där såg vi en utställning om kinesiska muren och delar av en om aboriginerna. Den senare var intressant eftersom den också var självkritisk och ifrågasatte behovet av att ha museiutställningar om ett levande folk i deras eget land. Tyvärr hann vi inte titta på allt innan muséet stängde för dagen. Den kvällen obducerade de en (död) gammal tant framför publik på teve. Australiensisk teve är ”speciell”.

Dagen därpå började Hannes och jag med att misslyckas med att beställa frukostsushi på det lokala sushihaket. Eller misslyckades gjorde vi väl kanske inte, för vi fick för all del en rulle sushi. Däremot fick vi inte det frukosterbjudande som vi hade tänkt oss. Vår ”spicy chicken maki” (ja, det var lika konstigt som det låter) avnjöts tillsammans med lite juice och en müslibar i Flagstaff Gardens alldeles intill hotellet. Därefter tog vi bussen till Royal Botanical Gardens, som var helt fantastiskt. Jag vet att jag är biologinörd, men de övriga verkade faktiskt också rätt begeistrade, så jag tror inte att det bara var jag som tyckte det. Eftermiddagen förde med sig lite shopping i Royal Arcade och The Blocks (också en arkad), där vi stötte på konceptet med chokladbilbies första gången. Framåt kvällen begav vi oss till Rialto Towers och Melbourne Observation Deck för att se staden från ovan.

Senare fick vi veta att bilbyn är en form av australiensisk alternativ påskhare, för ni vet säkert alla vad australiensare tycker om våra söta små kaniner… Bilbyn år i alla fall en ruskigt söt inhemsk djurart med stora öron. Dessutom råkar den vara utrotningshotad med bara 2000 individer kvar. Behöver jag ens berätta att vi köpte varsin chokladbilby så fort som möjligt efter att ha fått veta att en del av intäkterna går till att rädda sötnosarna?

Vår tredje och sista dag i Melbourne spenderades i alla fall med att köpa en blå Totoro-mjukis (riktiga Totoro var alldeles för stor) , kolla in Chinatown, äta lunch bland måsarna i Birrarung Marr och att sedan promenera via Yarra Park till Fitzroy Gardens där vi såg Fairies Tree, ett Tudor i miniatyr och parkvaktarstugan Sinclair’s cottage. Vid fyratiden tog vi sedan bussen till flygplatsen för att flyga vidare mot Sydney och Blue Mountains, men den historien får ni läsa om i nästa del…

Melbourne är i alla fall en stad som vi tyckte mycket om – rena gator, många parker och en trevlig stämning. Om ni inte har lyckats lista ut det från bilderna så kan jag också påpeka att det är en mycket engelsk stad, överlag känns det inte riktigt som att man lämnat Europa när man är i Melbourne. Fast klimatet är ju trevligare förstås. Alla bilder från Melbourne som jag bedömt som någorlunda hyfsade och mer eller mindre intressant finns för övrigt här: Melbourne 2007 på Flickr.